Direktlänk till inlägg 15 augusti 2015
Efter två SKIT-dagar i sadeln rent ut sagt, där ridpassen mer liknat dragkamp än dressyr åkte vi idag på tävling och sprang Lätt B:1 programmet i Knivberga. En nystartad liten förening mellan Norrköping och Finspång.
I och med att ridningen hemma gått skit hade jag inte så stora förhoppningar om hur det skulle gå. Sa till mig själv som mamma alltid säger till mig "du får ta det som ett övningstillfälle". Jovisst, så är det ju och herre gud, det är ju inte VM utan en sketen liten lokal tävling. Men man vill ju alltid att det ska gå bra och att man ska känna sig nöjd. Vinna är inte allt, man ska ha kul. Men det blir ju heller inte kul om man känner att det går dåligt.
Framridningen kändes så B R A ! Molly va verkligen sådär dressyrig, lyssnade, va framme för skänkeln och enligt min känsla stadig. Hon va som hon brukar kännas när hon är på topp. Så skönt att känna! Sen slog det om. Inne på banan spände hon till sig. Antagligen för att solen blänkte på dom vita dressyrstaketen, för dom gick hon och kikade på naturligtvis. Sen va blommorna på bokstäverna läskiga.. Kände att jag red programmet väldigt slarrvigt och okoncentrerat. Fick inte fram henne ordentligt och kändes lite som handbromsen låg i men inte gick att släppa på även om jag ville. Framridningen va något större också och banan mindre, något jag inte tänkt på innan men fick en känsla av att hon slog ner på tempot för att hon tyckte det va "trångt".
Hade som eget mål att rida på runt 60 % och ja det gjorde jag också. Men långt ifrån helt nöjd. Jag vill ha revansch!
Kram Nina
"Sommaren är kort, det mesta regnar bort" Den texten stämmer in ganska bra på den här sommaren. Nu när det snart är höst (man får väl ändå säga att september är första höst-månaden) så kommer i stället sommarvärmen. Men bättre sent än aldrig. ...
Nu har jag anmält mig och Molly till Knivbergas lokala dressyrtävling i helgen! Det blir samma program som förra helgen, Lätt B:1 och jag känner mig riktigt taggad! Red igenom programmet hemma igår kväll och Molly kändes toppen! ...