Igår va första gången som Nils stod med täcke på sig! Superduktig kille som inte brydde sig ett dugg. Knäppte bara spännena vid bogen utan att stoppa in dom i "flärparna" Så det skulle gå lätt att få av i fall han blev stirrig och rädd. Vilket coolingen inte blev ;) Knöt även upp gjordarna, så det blir nästa steg     

Husse fick även rycka in och laga hönätet som Nilsen våldsamt tog sönder ;)

Kram Nina

Nils lyfter nu på alla sina fötter när man ber om det och låter en även hålla kvar i dom, samtidigt som han håller balansen bra. I lördags ledde jag även honom ensam ner till en av hagarna längst ner. Han skuttade lite i grimskaftet men inte direkt något ohanterligt. I dag ledde jag också ner honom ensam till "mitten-hagen", idag utan några skutt, inga konstigheter alls!    

Detta va ett litet skrytinlägg     

Kram Nina

Tycker alltid det är så synd om dom andra hästarna när dom får stå inne en stund längre, bara för att vara sällskap till Nils när jag rider Molly. Så i dag fick Nils gå ut tillsammans med sina stora kompisar medan jag red en sväng på Molly. Bära eller brista tänkte jag, han måste ju lära sig! Går det inte får jag ju släppa ut Molly direkt också. Han gnäggade lite efter mamma och undrade säkert varför hon inte kom också. Men inget spring och det va inte direkt någon panik i gnäggningen. Molly gnäggade lite tillbaka men skötte sig utmärkt. Molly är ju inte den heller som jagar upp sig men om man ändrar på vanor (brukar alltid ta ut henne till hagen först, eller rider henne innan jag släpper ut dom andra) så är det ju klart att hon undrar va det är frågan om. Men när jag väl red iväg va det inga konstigheter, då svarade hon inte ens på Nils gnäggningar och Nils sprang inte heller när han såg att mamma försvann längs grusvägen. När vi kom tillbaka efter våran lilla uteritt (som för övrigt va väldigt mysig i det kyliga frostiga vädret   ) stod dom andra tre och mumsade hö som jag lagt ut vid grinden. Som det va det självklaraste i världen!

Vilken underbar fölis jag har och vilken duktig mamma han har!

Kram Nina

I dag bortsade jag lilla Nils i boxen, lite omväxling tror jag är bra. Det är ju ganska viktigt att han sköter sig även lös i boxen vid borstning och hantering tycker jag. Han är verkligen jätteduktig och jag blir så glad och stolt när han gör framsteg! Tycker inte han är lika naffsig som tidigare, peppar peppar.. Och förut har han varit mindre förtjust i när man borstade benen. Ville gärna spraka med bak och slå med fram. Men det tycker jag har blivit bättre. Självklart står han ju inte helt still precis hela tiden, han är ju faktiskt bara 6 månader lite drygt, men tycker han är riktigt duktig och skärpt.

I dag har jag även för första gången fått lyfta hans ben utan att han slår iväg dom som en dåre och även hållt fast dom och han har haft balansen och stått stilla i alla fall 5 sekunder. Nästan så att han har lyft benen själv utan att jag har behövt vara speciellt övertydlig med vad jag vill. Jättestolt! Har dock bara lyft frambenen än så länge. Jag tänkte en sak i taget och frambenen känns lite lättare, så när man går på bak kanske han har någon lite aning om va det hela handlar om.

Tyvärr har vi inte fått i ordning på den tomma boxen än (som Penny ska flytta in i och mamma Molly i Pennys gamla) så jag har inte börjat med själva avvänjningen än. Men som sagt, han är ju bara 6 månader lite drygt så det är ju inte direkt panik, men kanske bra om jag börjar snart. Vi ska bara få upp ett galler för fönstret så är boxen bebolig, så det är inga stora grejer kvar. Tror inte det ska vara några konstigeheter vid avvänjningen heller. Numera leder jag ut och in Nils själv från hagen, väl inte är han lugn och börjar äta direkt. Bryr sig inte att morsan fortfarande är ute. Går jag i väg med Molly när jag ska rida eller släppa ut henne i hagen, bryr han sig inte speciellt mycket heller. Han gnäggar knappt. Då känns det som att stå i egen box (några timmar till att börja med) inte borde vara några problem   

Under hela Mollys dräktighet kände jag nästan på mig att hon skulle få en liten hingst. Ska jag va ärlig ville jag nog egentligen helst ha ett stoföl. Tänkte att det skulle vara "enklare" med ett sto. Slippa kastrering och alla "hingstiga" fasoner. Men det beror ju helt på hur man hanterar situationen och hur pass hanterade hingsfölen är. Ett ohanterat hingstföl, blir en ohanterad stor hingst/valack sen också. Medan ett hanterat hingstföl blir en hanterad stor hingst/valack. Men jag skulle absolut inte vilja ha någon annan än min lilla Nils. För jag vet att en dag kommer det bli något bra av honom och jag ska fostra honom på vägen!   

Nils som endast är några minuter gammal. Han föddes 4 maj 2013 kl 01.21  

Kram Nina

I dag har min duktiga stjärna stått alldeles själv i gången och han va sååå duktig!      Han va avslappnad och riktigt cool, precis som han inte gjort annat i sitt liv än att vara uppbunden i gången. Jag är så himla stolt!    Att gå från stallet efter en sådan här lyckad stund är precis lika dant som att sitta av efter ett mycket lyckat ridpass! 

Superduktiga Nothing´s Impossible "Nils"   

Kram Nina

I dag blev det mer stå-i-gången-träning för Nilsen. I dag va han dock lite mer.. bråkig.. Redan när jag tog in honom från hagen. Skuttade och inbillade sig spöken. Men tyckte ändå han skötte sig bra när han väl stod i gången. Något mer bitig i grimskaften än vanligt och något mer trampig. Men annars duktig   

Kram Nina

I dag har Nils fått träna på att stå uppbunden i gången - igen. Det är så roligt att se att efter bara några gånger så verkar han fatta va det är frågan om. Jag går in i boxen och då kommer han fram själv. Sätter på honom grimman och leder ut honom i gången. Väl ute i gången ser det nästan ut som han "ställer upp sig" självmant så som han ska stå. Jag sätter fast grimskaften i grimman (balsnören i grimman av säkerhetsskäl) och han står kvar helt lugnt och stilla. Klart att han rör lite på sig i mellanåt, skrapar lite med foten och biter i grimskaften. Men det verkar ändå som att han fattar att han sitter fast och ska stå där.

När han står i gången sitter han fast "som vanligt" men samtidigt har jag kvar grimskaftet under hakan på honom, eftersom det är det han har varit van vid längst och därför lyssnar (förhoppningsvis) på det lite bättre om jag måste tar tag i det. Brukar borsta lite på honom när han står där och klappa riktigt mycket på honom. Man måste vara bestämd och säga ifrån när han gör fel men också ge massor av beröm när han gör rätt, så det blir mycket klappar och mycket bebisprat    

Har även börjat med att trycka lite i sidan på honom samtidigt som jag smackar, för att han ska flytta sig i sidled och det är han riktigt duktig på! Sist provade jag ju även att lyfta lite ben, så idag lyfte han på foten en gång bara av att jag bortsade honom på benet. Det är så roligt att se framsteg!

Kram Nina

I dag har jag ställt upp min stora duktiga kille i gången för första gången och han va så duktig! Nils är en riktigt cool liten kille som bitvis kan vara väldigt moppsig (som dom flesta föl är antar jag...) men säger man bara till honom, är lugn och bestämd så lyssnar han jätte bra! Lik sin mor till temprament och far sin till utseendet   

Han är så himla duktig min lilla prins och jag är så otroligt stolt över honom! Jag vill inte påstå att det är lätt med föl/unghästar och det är mycket jobb kvar, vi har ju knappt kommit halv vägs. Men jag trodde faktiskt att allt skulle vara mycket svårare än va det har varit, men mycket ligger nog i det också att jag tycker det är så himla kul och tycker man något är kul går ju allt mycket lättare. Många tycker kanske att det är "tråkigt" att ha en häst som bara går, som man inte kan rida på än. Men jag tycker det är jättekul och mysigt att bara få pyssla i stallet och fram för allt mycket lärorikt. "En erfarenhet att lägga i ryggsäcken" som min mamma alltid brukar säga   

Kram Nina